Jobbar med mig själv

Jag vet inte om andra människor jobbar med sig själv eller om de tycker att de är superbra som det är och inte behöver ändra på nåt. Jag har en del att jobba på privat och i arbetslivet. I detta fall är det samma sak men sitter så djupt rotat i mig att jag inte vet om jag lyckas. Men en start är ju att man är medveten om problemet och att man vill försöka ändra på det för en själv och för andra.

Hade utvecklingssamtal på jobbet idag. Inget direkt som jag gillar eftersom jag oftast tycker att det inte ger nåt. Jag tar upp saker som jag tycker ska förändras för mig och andra men inget händer. Jag har en grej som jag tagit upp varje år och man tycker att det låter rätt och bra, men inget händer så i år beslutade jag mig för att inte nämna det. Jag pratar om behovet om komponentkännedom hos oss i produktionen. Jag själv kan ju det mesta från Ericssontiden men det finns komponenter som för mig är nya som och jag vet inte hur jag ska byta dem eller om det är nåt viktigt med komponenten som jag ska tänka på... allt står inte i den standard-bok som vi använder. Men nu struntar jag i det där och gör i fortsättningen som jag gjort hittills - jag hämtar hjälp från kollegor som eventuellt har bytt komponenten och har tips. Eller testar mig fram om ingen har information.

För att återgå till det jag behöver jobba med.

Det ena är att jag ältar. Är det nåt som bekymrar mig eller nåt som jag tycker känns fel så kör jag det igen och igen i huvudet. Pratar även med andra om det. Ältar tills jag tycker att nån har hjälpt mig genom att lyssna eller ge mig en annan syn på saken. Här är min kompis Mia grym att ha - hon ser det mesta från en annan vinkel och kan ge sin syn på saken och visa mig hur hon ser på det hela. Brukar hjälpa mig. Men så har jag andra som tycker att jag bara är jobbig som ältar saker och typ säger att jag ska strunta i det eller är mer likgiltig för mitt problem och här blir ju inte jag hjälpt så jag försöker hjälpa mig själv och det går ju inte bra... jag ältar ännu mer. Jag blir jobbigare och jobbigare eftersom jag inte pratar om annat för jag kan inte släppa det. Här ska jag träna på att tänka - det jag inte kan påverka själv är det ingen idé att lägga krut på. Jag ska i alla fall försöka.

Det andra är att jag sätter krav på mig själv som jag tror att andra lägger på mig. Privat har jag jätteproblem med det här och har under det här året kommit på att det är jag själv som sätter krav på mig där jag förr har trott att andra har krav på mig. Jag vet att jag under min uppväxt och fram till nyss gjort saker som jag absolut inte vill göra för att jag tror att de andra vill att jag ska göra det. Sen kan jag ha varit förbannad för att de lägger krav på mig och mer eller mindre tvingar mig till saker men nu har jag upptäckt att det är jag själv som gör det. Lika har det varit i jobbet. Jag har känt stress för att jag tycker att vi ibland har för höga krav på oss att vi måste leverera så fort korten kommer till avsyningen så ska de vara klara. Pratade med en del av mina kollegor igår och märkte att de blir absolut inte stressade av det. Alltså ligger det hos mig. Så nu ska jag jobba med det. För annars gillar jag att ha så mycket att göra att jag befinner mig på kanten till stress. Vill ha fullpackad dag. Mycket att göra för att dagen ska gå undan. Hemma gillar jag att vila men på jobbet ska det vara tryck.

Tänker inte berätta mer om mitt samtal för då är jag inne på jobbsaker och det är inte det som bloggen handlar om utan den handlar om min utveckling och vad jag behöver jobba med enligt mig själv.

Jag är öppen och ärlig - ibland för mycket av båda, men jag gillar framför allt att vara ärlig. Sen att det kan leda till saker som inte heller är bra men för det mesta är det bäst att vara ärlig. Jo, jag drar nån vit liten lögn ibland.... när jag tänker att min ärlighet kan såra men ibland hinner jag inte det utan min ärlighet poppar ut och ooops så har man sårat nån... det är ju inte meningen och inte alls kul. Men jag gillar ärlighet. Jag är öppen till en viss punkt. Jag pratar lön, pengar och skiter blankt om andra vet... tycker inte att det är nåt att hymla med, nä, vill dom veta så får dom veta. Tycker att det kan vara bra att andra vet vad jag tjänar så vet dom vad de ska kräva själv eller gotta sig åt att de tjänar mer... det gör mig inget.... bra för dom om de tjänar mer... ärligt talat jag klarar mig bra på min lön men jag tycker att vi ligger för lågt. Jag har jobbat bort alla småskulder och har bara billånet. Lärde mig när jag var arbetslös hur jag ska hålla i pengarna, men har nu gett mig själv rätt att äta närodlat och biologiskt så det blir ju dyrare men bättre för miljön och för mig. Jag har råd med det.