Min övervikt eller fetma är väl rätta ordet
- falkare
- 25 sep. 2018
- 4 min läsning
Min resa med min vikt började samtidigt som jag började på Ericsson. Hade aldrig tänkt på mig själv som tjock eller överviktig innan dess. Vet inte varför det började just då. Jag var ju rätt gammal när jag började där så jag tycker väl inte att det kunde bero på yttre påverkan men kanske var det allt prat om att hålla igen och gå ner i vikt bland medarbetarna i alla åldrar som fick mig att inse att jag var alldeles för tjock och behövde verkligen gå ner i vikt.
Vägde 54 kg och kände mig stor som ett hus. Sökte hjälp hos viktväktarna för att gå ner i vikt. Fick veta att jag skulle väga mellan 48-54 kg så det vore bra om jag gick ner lite. Sagt och gjort... jag kämpade mig ner i vikt till 50-51 kg och slutade när jag kommit så långt eftersom jag uppnått det jag ville. Det bara small till så var jag uppe i 57 kg. Det var första gången jag förstörde ämnesomsättningen. Efter det provade jag igen och igen och gick upp ännu mer när jag slutade dieten. När jag gick tillbaka till min vanliga mat kom kilona som ett brev på posten. Jo jo så kan det gå... eller det är det som är jojo-bantning.
Så har jag hållit på i 30 år. Bara förstört och inte hjälpt mig själv ett dugg.
Äntligen blev jag så gammal att jag bestämde mig för att nu skiter jag i det här med dieter ett tag för att se var jag skulle hamna på vågen. Först gick det bra men efter ett tag såg jag att vågen skenade iväg. Jag med mina 1,52 var helt plötsligt uppe på 3-siffrigt. Då fick det vara nog för mig.
Då hade jag börjat med kursen hos dietisten och med den gått upp 5-6 kg eller nåt. Ville ju testa om det som dietisten sa skulle fungera på mig. Dvs att byta ut vissa saker och att utesluta vissa saker. Insåg att det räcker inte för mig. Jag måste ha mer kontroll på det jag äter och jag måste framför allt röra på mig och äta mycket mindre portioner än gemene man.
Så fick det bli. Men jag hittade inte mitt sätt förrän efter nån månad. Blev inspirerad av folk på nätet som månadshandlar och förbereder all mat för månaden. De gjorde allt halvfärdigt medan jag gjorde färdiga matlådor. A och O är matsedeln för månaden och att sen hålla sig till den. Passar mig ypperligt för jag gillar att planera.
I augusti började jag månadshandla och vågen stod på skrämmande 101,2kg. Jag som aldrig skulle över 90 kg igen var nu över 100kg. Jag fick lite panik. Men den sköt jag ifrån mig för jag tänkte att har jag hållit på sen 80-talet att gå upp i vikt så kan jag hålla på i några år att gå ner i vikt. Små förändringar ska jag göra som jag står ut med resten av mitt liv.
Jag skjuter alla tankar på snabb viktnedgång ifrån mig. Jag har bestämt mig för det här och tror att det är så jag måste göra för att fixa det här. Mitt mål är inte ett visst antal kilo utan att må bra, kunna röra mig bra och orka röra mig. Bli så fit att jag kan ha hund.
Jag försöker hitta min väg till viktnedgång. Mitt sätt kanske inte passar alla men alla har inte mitt medfödda fel och alla har inte min lust att planera, månadshandla eller laga mat i 1-2 dagar för att sen i det närmaste slippa det resten av månaden.
Många har familjer och kan inte leva så men kan kanske anamma det som de med stora familjer på Youtube gör nämligen förbereder och gör halvfärdigt och fryser in och tar fram och färdigställer i ugnen... typ. Men de kan fundera ut sitt sätt utifrån deras förutsättningar. Vill man gå ner snabbt i vikt så rekommenderar jag soppor, shakes, gröt... typ modifast men sen är risken att allt kommer tillbaka om man inte fortsätter med en förändring av matintaget. Fråga mig jag har försökt. Jag vet.
Utan mitt medfödda fel så kommer ni att gå ner fortare i vikt än jag. Jag kan inte jämföra mig med er. Jag tror att ingen ska jämföra sig med andra. Kvinnor ska inte jämföra sig med män eftersom förbränningen är totalt olika hos oss. Män har mer muskler och därmed större förbränning. Man går ner fortare om man har mycket övervikt än om man bara har nåt kilo till målvikten. Nä, kamrater, jag tror man måste hitta sitt sätt och förändra det man kan. Vi äter inte rätt om vi är feta det är bara fakta... rannsaka dig själv och hitta din akilleshäl. Min är mackor. Äter hellre mackor än mat därför har jag minimerat mackintaget och har inte bregott hemma för det gör mackan för god. Torrt bröd med möjligen salami på eller philadelpiaost eller varför inte både salami och osten :) Konstigt nog går det bra att äta så även om det kan upplevas torftigt av somliga så är det just det här sättet som får mig att inte äta för mycket mackor och det är ju liksom det jag är ute efter.
Lycka till med din resa.....
Commentaires